Jag är inte sådär jätteglad idag. Men det ordnar sig nog på ett eller ett annat sätt. När tiden väl kommer är jag mentalt förberedd, så har det varit ett tag. Man vänjer sig. Jag måste försöka se på just det som är positivt i vardagen och inte på allt det negativa, men ändå... Varför är det så svårt? Att se just det där lilla ljuset som kan betyda så mycket? Jag är egentligen fast här i mörkret.

Hösten känns så långt borta när kylan knackar på dörren. Nu kommer vintern och jag måste vänta ännu ett år på dessa vackra färger.

Den här videon är lite läskig, jag får lite rysningar när jag ser den. :) Men bra!

Förresten så älskar jag Kagamine "tvillingarna", de är egentligen spegelbilder, men jag ser dem som tvillingar, som många andra. De är så söta. =^_^=

Lite Japan fascinerad som jag är så är jag såklart intresserad av manga och anime. :) Däremot är jag inte sådär jättebra på att rita, och har nog aldrig varit sådär jättebra på det, men i förrgår började jag försöka rita manga lite smått. :)

Traditionellt ritat, såklart, och inskannat. Första försöket. Får fortsätta öva, övning ger färdighet, skulle jag tro! :)

Jag har fastnat lite för Vocaloid :) tycker man om Japanska och lite historier blandat med musik kan nog dessa vara bra. :) Lite blodig, men otroligt vacker och sorglig. Har nog aldrig blivit så kär i någon historia förut.

Medverkande Vocaloid karaktärer i dessa videor är Rin & Len Kagamine, Miku Hatsune, Meiko och Kaito. :)

En blogg kan vara bra att ha. Inte bara för att skriva av sig. Utan kanske som en virtuell dagbok. För det mesta har jag aldrig funderat eller varit seriös på att skriva alls. Men just nu så är jag inne i en väldigt jobbig period, och jag tror att bloggen skulle kunna vara ett stort stöd.

Jag bryr mig inte om folk läser eller inte. Jag skriver för att skriva av mig. :) Det är tanken.